frillsan

Förra veckan har då varit den värsta veckan i mitt life. Allt gick ju så bra efter operationen o blabla, sen på lördag när jag kollade film så började det rinna en massa jäla blod i halsen på mig, jag svalde o spotta o svalde o spotta, tillslut höll jag på att spy men då slutade det forsa blod.

Mamma ringde sunderbyn, ni vet gällivare har inga jourläkare på helgerna :) perfa. Men vi for på akuten iaf, där tittade dom i min hals och undersökte lite, jag fick blodstillande sörja i dropp, låg där ett tag, prata med mamma. Sen kommer en läkare in och säger att jag måste åka helikopter till sunderbyn för att dom inte törs skicka hem mig, då ville jag helst dö faktiskt. Mamma skulle inte få följa med men jag sa att jag var livrädd att flyga o allt skit och jag tror dom såg att jag var ledsen så då bestämde dom sig i sista sekund att mamma fick åka med. En stoor lättnad.

Först fick vi åka med ambulans till något ställe där helikoptern var, i ambulansen började det blöda igen, allt annat än mysigt kan jag säga! väl framme vid helikoptern hoppade vi in, jag fick ligga i mitten på en slags säng och dom andra satt på sidorna om mig, mamma, narkosläkare + narkossköterska tror jag. Jag fick en grej mot illamående och ett par hörselkåpor, sen startades motorerna och allt skakade, vi stod still så i några minuter innan vi lyfte, jag var jävligt skraj men när vi väl var uppe i luften insåg jag att det faktiskt inte var så farligt ändå, fränt att man såg allt där nere. Mamma tyckte inte heller det var så hemskt, och vi är verkligen extremt fjantigt flygrädda.

Nåja, när vi kom fram till sunderbyn tittade en doktor mig i halsen och sa att jag måste opereras på nytt, hon frågade om jag ville vara vaken och få bedövning eller om jag ville bli sövd, jag ville bli sövd så jag fick ta på mig en sån där snygg sjukhusklänning och lägga mig på en säng. Sen blev jag förd till nåt ställe där operationen skulle äga rum, mamma var på patienthotellet och väntade, operationen tog knappt 1 timma och jag var på avdelningen vid 4 på morgonen. Jag sov inte mycket den natten, klockan 6 skrev jag åt mamma och frågade om hon kunde komma, så det gjorde hon. Jag mådde extremt dåligt efter narkosen, hela den dagen, jag sov en stund, sen vakna, sen somna jag, sen vakna, gick på toa, sov osv. Orkade knappt röra mig ur sängen, mamma fick leda mig till toan varje gång så jag inte skulle däcka dit.

Alla sköterskor var jättetrevliga där och hjälpsamma, fick en massa dropp hela tiden, smärtstillande, näring, antibiotika (har en liten infektion i halsen), blodstoppande osv, så jag var helt hög av allting. Jag mådde illa och allt snurrade, ingen rolig känsla det där, fyyfan! Försökte få i mig vätska, blåbärssoppa, saft och glass men det gick knappt, mycket berodde nog på rädslan att det skulle hända något igen.

Vi trodde att vi skulle få fara hem på söndagen men dom sa att vi skulle stanna till måndag, så det gjorde vi ju då, andra natten gick det bättre att sova, sov kanske 4-5 timmar. Mådde mycket bättre allmänt, piggare, orkade vara uppe ur sängen, vid 10 på morgonen fick vi träffa min läkare som opererat mig, hon skulle titta så allt såg bra ut o sådär, det gjorde det. Hon förklarade också varför det vart en blödning, det var ett ganska stort kärl som brustit, kanske för att jag haft en infektion hela tiden utan att veta om det, ( i gve skiter dom ju i en ) Jag fick utskrivet penicillin som jag ska äta en vecka, dom smakar så illa så jag får kväljningar av bara tanken, fyy! men jag har 4 ggr kvar att ta, jag får helt enkelt stå ut. Ja efter det gick vi tillbaka till rummet och ringde pappa, han hämtade oss för att jag inte vågade ta tåget med tanke på smittorisk osv. Vi var hemma vid fyra på eftermiddan och det var väldigt skönt att få komma hem och lägga sig i egen säng, tror jag somnade på en gång.

Nu är det 8 dagar sen min första operation och 5 dagar sen min andra, så snart borde det börja läka, om inget går fel! Jag har aldrig mått såhär dåligt som nu, får i mig en tallrik fil om dagen ungefär, har ont i magen av penicillinet och är allmänt slut, just för att jag inte kan äta. Jag hoppas det vänder snart, för jag orkar inte svälta längre, det tär på en. Jag har ju inte speciellt stor matlust, ingen alls, men kroppen måste ju få i sig något iaf och det är svårt :/ Ska prova äta en varma koppen senare, kanske magen lugnar sig..

Var egentligen sjukskriven till fredag, imorgon alltså, men eftersom jag opererats 2 ggr fick jag förlängt det till nästa onsdag, får väl se om jag är nog frisk tills dess, känns inte så just nu.

Lite trist att ligga inne hela sportlovet, särskilt när det varit värsta kanonvädret, speciellt idag, men jag har suttit ute på bron en halvtimma idag och solat lite, var så skönt att få andas in lite friskluft. Anton, emma & lelle har varit här och busat ute i snön och åkt skoter, liite avis jag blev!
Wäll, så ser det ut! Nu hoppas jag bara på en vändning så man kan börja leva igen ;)