du tar dig alltid loss och du rusar, men ändå fångar marken dina fötter
♥
jag ser mig i spegeln, det är en dålig dag, är det henne jag känner? är det hon som är jag?
♥
Lasse kan sätta ord på ens känslor.
L. Winnerbäck.
Som du kanske har förstått Jag är hos dig igen Jag försvann ett tag på vägen Men jag saknade dina sinnen Det har varit tungt och grått Jag är frusen än När livet sköljde bort oss
och vi glömde våra minnen Och som du kanske redan vet Jag är oslagbar Jag far hellre framåt mot min vilja
än jag vänder Du är sval sen blir du het Du har känslorna kvar Dom här väggarna rasar
och jag undrar vad som händer Du har dina moln Och jag kan inte skingra dom Kan inte låta dom va´ Jag har mina ord Som du sa Som du kanske redan hört Jag blir aldrig klar Du sluter dina ådror om
du sätter dig och väntar Som du redan har berört Här är glimmande dar Välsignade december står för dörr´n
och livet längtar Som du kanske redan sett Första snö´n kom inatt Nu flyttar vi med fåglarna
som trotsar Atlanten Har du hittat rätt? Kan du höra ditt skratt? Kan du leva vid en brant med ena
foten över kanten? Vi vinner ingen tid Och vi får inte vänja oss
för då är allting förstört Jag är hos dig igen Som du kanske redan hört
L. Winnerbäck.
L. Winnerbäck.
Jag älskar lasse. Han är så naturligt skön och rolig utan att han ens vet om det. Jävligt mänsklig!
L. Winnerbäck.
Dom tog det sista fyllot på den sista permissionen Dom beslagtog hans sista ägodel och släpade honom hårdhänt sen ner till stationen Dom sa: Okej, stan är lugn nu Nu kan ni låta era söta, vita barn springa omkring Och dom kom ut ur sina gömmor och dom såg sig runt, men dom såg ingenting Du gamla, fria nord Här på bästa sändningstid får vi ett välserverat styckmord Varför inte stänga av solen fort För vi lever inte länge nog för att rätta till allting dom gjort mot dig rätta till allting dom gjort mot dig Högt ovanför gatorna i stan delas piller ut mot flunsan medan nya planer smids Ja, dom stora männen har en ny plan Det är att kriminalisera symtomen medan sjukdomen sprids Och när jag vaknar ömmar mina käkar och min panna svettas kallt Jag försöker hålla hårt i nåt men jorden vill spricka, det är lava överallt Du gamla fria nord Här direktsänds varje våldtäkt, varje razzia, varje självmord Varför inte stänga av solen fort För vi lever inte länge nog för att rätta till allting dom gjort mot dig rätta till allting dom gjort mot dig Ja dom tog det sista fyllot på sin flygfärd på väg över plast och neon Dom släpade honom ner till stationen och sa: Du borde fatta bättre än att försöka rymma härifrån Själv åker jag ut på turné och drömmer om pojken med guldbyxorna Men det är inte samma sak nu när alla sitter bakom lås utom knivarna och yxorna Du gamla, fria nord Här på bästa sändningstid får vi ett välserverat styckmord Varför inte stänga av solen fort För vi lever inte länge nog för att rätta till allting dom gjort mot dig rätta till allting dom gjort mot dig rätta till allting dom gjort mot dig rätta till allting dom gjort mot dig
L. Winnerbäck.
L. Winnerbäck.
Finns 2 versioner :)
L. Winnerbäck.
Du har så lätt att stampa sönder, när Du väl fått in en fot Det är så lätt att kasta kärlek där den vackert tas emot Men det är inte lika lätt att vara såld på nån som inte går att nå Det är snart en vecka sen Du ringde, så jag börjar nog förstå Du kan så vackert sätta ord till alltihop när vi är två Du har ett sätt att bara glömma, när problemen tränger på Ett sätt att gömma mig för stormen, när Du vill och när Du kan Ett sätt att glömma mig i regnet; som om "lilla jag" försvann Du har så svårt att säga om jag ens betyder nåt för Dig Jag räcker inte fram Men, Du har så svårt att vara ensam så Du går till "lilla mig" Men en dag försvinner jag ur Dina ögon, som en svår och jobbig grej Jag kan känna mig bekväm i Dina ögon, när Du ler Men Du kan säga nåt så beskt att allt blir kaos och uppochner Jag tror inte Du förstår allt som Du säger om det vackra i misär Du har fått sol i Dina ögon och har aldrig varit där Det vankas höst och Du får ofelbart nåt underligt i Din blick Det är så lätt att genomskåda Dina spel och Dina trick Nu faller mörkret över stan, och Du går runt och sparkar löv; som att vinka åt en blind och som att skrika åt en döv Jag har så svårt att veta om jag ens betyder nåt för Dig Du spelar nåt slags spel Och det kan så lätt bli mitt fel när Du ser på "lilla mig" Och en dag försvinner jag ur Dina ögon, som en svår och jobbig grej Du älskar bara rött, och leker vacker romantik Det är så lätt att haka på, det är sån lockande mystik Men en dag är allting preskriberat och en del av Din lyrik Jag har så svårt att balansera mellan trygghet och panik Det går ett hjärtligt litet tag, sen tillhör jag ett slag för sig; ett slag till intet dömt Ja, snart är allt i tystnad bortglömt Stackars dumma "lilla mig" Ja, en dag försvinner jag ur Dina ögon, som en svår och jobbig grej Och det värsta utav allt: Det här är sången - från en tjej - till mig..
L. Winnerbäck.
jag skulle vakna mitt i natten och gå upp och ta en långpromenad jag skulle låta blicken möta andra ögon i en främmande stad jag skulle inte ha så bråttom med att träffa nån ny jag har rätt mycket med mig själv precis som du jag skulle andas i det tomrum som blev över om du lämnade mig nu jag skulle sitta på ett tåg mot Paris och låta Stockholm va jag skulle få den tiden över för mig själv som jag sagt att jag vill ha jag skulle unna mig att drömma hundra mil genom Europa om en främling lika tillitsfull som du jag skulle pröva mina läppar mot nån annan om du lämnade mig nu jag skulle kunna leva utan den där blicken som får mig ur balans jag skulle sakna den där stunden som vi har när vi till slut har blivit sams jag kanske skulle söka upp kontakter som jag tappat som jag varit med förut nånstans jag antar det finns nån du skulle ringa om jag inte fanns jag kanske skulle leta upp nån yngre som en fjäder i hatten det skulle bli för tomt om ingen fanns där som värmde mig i natten men jag skulle aldrig ha tålamod nog att bli förstådd ingen känner mig så väl som du jag skulle fastna i min ensamhet igen om du lämnade mig nu
L. Winnerbäck.
Det är sensommar Sverige Jag är på väg härifrån Jag kan inte förklara Jag stänger av telefonen Ner faller löven och bladen blir mull Jag kanske åker till Island Jag kanske super mig full Jag är för fattig för London Jag är för tyst för LA Det finns en anda i Dublin men den är skadlig för mig Jag glider ifrån allt Vad var jag en gång? Jag förlorar mitt fokus Vad drömde jag om? Jag har lånat av banken Jag har säkerhetsdörr Jag skulle aldrig få säga Att det var enklare förr Jag ser mig i spegeln Det är en dålig dag Är det honom jag känner? Är det han som är jag? Det blåser osunda vindar Det gör mig dämpad och sval Det krävs så mycket mygel för att verka normal Här är tusen butiker med vässade klor Det kommer trötta idéer från strama kontor Men det är sällsamt vackert Här kommer hösten igen Det är kallt som i stenhus Det doftar av regn Jag läser en tidning Jag ser vad det står Men det är inget jag bryr mig om Ingenting jag förstår Dom som skriver de ljuger Allt är tvärtom Dom skulle mörda för pengar Skandalen är dom Jag såg ett dreglande lejon stod på toppen och sa: "Jag ger bara folket vad folket vill ha" Rör mina händer Du måste förstå Jag orkar inte förklara försök och se det ändå Det gnager mitt sinne Det är som overklighet I varje blinkande fönster en korrupt profet Och jag har varit i templet Där månglarna står Dom sa: "Allt är till salu" Jag sa: "Kom älskling vi går" Jag kunde ställa mig naken Jag skulle mena en del Men ett dreglande lejon skulle ta det helt fel Jag hade massor av idéer Jag hade vägen klar Jag hade tusentals frågor och tusentals svar Tyst ligger vägen i rödbrun rost Det är som mareld i havet Som allhelgonafrost
L. Winnerbäck.
Ikväll är vinden stilla det var så stormigt hela dan. Bakom Västerbron går solen ner i rött, det är nästan tyst. Som ett obehagligt allvar drar sig hösten in i stan. Det finns en doft av allt i mörkret, kallt och blött, och nästan tyst. Ensamma dar, väldiga värld, orden ekar i hennes röst. Ingen sömn och inga svar. Ingenting kvar mer än ett rostigt svärd, som hugger och vrider sig i ditt bröst. Vi ses på hjärtats bar, det här är brustna hjärtans höst. Här är timmarna av ovisshet poeternas bensin här är natten när vi räknar våra stygn allt gick så fort Du kan dränka dig i minnen eller litervis med vin du kan sjunka ner i sörjan och vända dygn men allt är gjort Ensamma dar... x2