Så är det, så är det, japp jajjemen så är det.

Ibland undrar man ju hur missnöjda folk egentligen är, folk som säger sig vara så tuffa, häftiga och grymma, men som det så tydligt lyser osäkerhet ifrån. Varför inte bara vara den man är och sen är det bra? Har man så dåligt självförtroende och tror så lite om sig själv att man hela tiden måste gå runt och vara enbart en stor fejk för att tillfredsställa andra? Eller tycker man om det själv? Det kanske är roligt att svika sig själv genom att vara någon man inte är? jag vet faktiskt inte.

Sedan har vi ju de som lever andras liv mer än sitt egna, hur tråkigt liv har man egentligen om man bryr sig mer om vad andra håller på med än att bara leva sitt eget liv? Är det verkligen värt att slösa bort sin dyrbara tid på andras liv? Jag skulle inte tro det. Så istället för att bry sig i andras liv, snacka om andra och deras liv, lev erat eget, det går inte i repris direkt.

Men som alla vet, folk som snackar om en, gör det av en enda anledning- avundsjuka. Det är ju så genomskinligt, jag tycker synd om människor som inte förstår att deras avundsjuka lyser igenom, att de inte förstår hur pinsamma de egentligen är. Vissa är verkligen svaga och bara därför vill de få andra, bra människor, att må skit bara för att själv få känna på hur det är att vara på toppen för engångsskull.

/ F



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback