Nästan perfekt..

Just nu ligger jag här i våran breda säng, i våran stökiga lägenhet, snorar och harklar samtidigt som jag håller om min älskade och nosar på hans kalla rygg, det luktar så gott, trygghet är nog ordet jag söker. Jag är så glad över att jag i snart fyra år har fått somna bakom samma rygg och fått känna samma doft och samma trygghet. Just det där sättet du snarkar på ( det jag hatar ), just det där sättet du snurrar femton varv på och tjorvar hela lakanet, just det där sättet du lägger dina armar och ben över mig så jag inte ens kan röra mig, just det där att du ibland vänder dig mot mig mitt i natten, enbart för att ge mig en puss på kinden för att sedan vända tillbaka och fortsätta sova.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback